Foto: Erika Samuelsson
Susanna Udvardi är verksamhetsutvecklare på landets enda kombinerande kvinnorjour- tjejjour och brottsofferjour, Freezonen i Ystad. Våld i nära relationer är dessvärre långt mer vanligare än vad många tror, inleder hon, vilket gör att det flesta har någon kollega som är utsatt för våld i någon form i sitt hem. Susanna förklarar bland annat hur du kan göra för att ta upp och hjälpa en kollega som du misstänker har denna typ av problematik.
2014 kom en större studie, som heter Våld och hälsa. I den uppgav fjorton procent av kvinnorna och fem procent av männen, att det var utsatta för våld, i en nuvarande och eller i en tidigare, men nu avslutad relation. Enligt nationell trygghetsundersökning är hela tjugo procent av kvinnorna våldsutsatta någon gång under livet. Det finns flera andra studier som visar att kvinnor i större utsträckning än män är drabbade. Det finns siffror på att upp till tjugofem procent av alla kvinnor i vårt land är utsatta för våld någon gång under sina liv.
- Alltså innebär det att en del av ens arbetskamrater är drabbade. Det är till och med mycket stor sannolikhet, om man har flera kvinnliga kollegor, Samt det är stor risk att även någon manlig kollega som också är utsatt, även om det inte är i lika stor utsträckning.
Vilka kan vara tecken på att en kollega kan vara våldsutsatt?
- Det finns många tecken, som är fullt synliga och som har orsakats av fysiskt våld. Det är blåmärken efter slag eller sparkar eller märken efter stryptag. Det kan även vara sår efter tillhugg, brännmärkning av cigaretter, eller bortslitet hår. Vi har köpt peruk till en ung tjej tidigare, säger Susanna med uppgivenhet i rösten.
Vad man även kan vara uppmärksam på är tecken som inte är lika synliga men som ändå kan vara en effekt av våldet, tillägger hon. Det behöver naturligtvis inte vara så att alla som har ont i kroppen är våldsutsatt men det är ett vanligt tecken att de kan ständigt har värk i kroppen någonstans. Likaså kan de ha posttraumatisk stress ( PTSD). Har någon varit utsatt för sexuell övergrepp kan en av symptomen för utsatthet förutom stress vara att man har tandläkarskräck, enligt hennes erfarenhet.
- De kan även vara så att när man befinner sig i en destruktiv förhållande och tror att man genom “självmedicinering” hittar sin utväg. Det kan leda till drogberoende eller annat missbruksbeteende eller till självskadebeteende, missbruk av sex. Dessa beteende är svåra att upptäcka, men ibland kan man höra det om man lyssnar, men det förutsätter att vi ställer frågor.
Det kan handla om att kollegan aldrig eller sällan är med på kickoff, after work eller annan aktivitet som efter jobbet, utan de måste hem direkt efter arbetsdagen är slut, fortsätter Susanna. En annan sak du kan vara observant på är om kollegans partner verkar överbeskyddande, att den blir skjutsad till och från jobbet varje dag, att den har väldigt svårt eller ingen möjlighet alls att följa med på olika aktiviteter.
- Den utsatta upplever sig sällan vara utsatt, utan oftast tolkar det som kärlek. Därav ser inte hen hur pass lite frihet hen har. Som kollega är men i regel rädd att ställa frågor, för man anser att det är inte ens uppgift att fråga, men via en enkel fråga kan man få höra ganska mycket. De flesta människor som kommer till oss är väldigt tacksamma över att få just en enkel fråga, som hur mår du?
Vad kan du göra om du misstänker att kollegan är våldsutsatt?
- Försök att först ställa “vanliga frågor” och prata hellre sedan om våld i mer allmänna, generella termer först än att fråga rakt ut. Ett tips kan vara att du läst statistik om att väldigt många är utsatta av våld i nära relationer och därför frågar du alla du känner om de har varit med om något liknande. Samt om det är så kan den du frågar gärna prata med det med dig. Då blir det inte lika personligt, som att gå rakt på och säga att man misstänker att kollegan tillhör de misshandlade.
Kanske får ett nej, menar Susanna, men du kan ju också fråga om kollegan har blivit dåligt behandlad eller upplever att någon vill kontrollera hen. Här är några enkla frågor som du kan ställa:
- Vill du göra något men du får inte göra?
- Behöver du göra något som du inte vill ?
- Känner du dig tvungen att göra saker du inte vill göra?
Får du ett svar från kollegan som visar tecken på utsatthet kan du hjälpa till genom att tipsa om ett nummer till en kvinno, tjej -eller brottsofferjour, eller be chefen att kontakta oss. Du kan också berätta att du finns där för personen och denne vill prata med dig vid en annan gång.