Leif Hejdenberg benämner sig själv som en vanlig man och fyrbarnspappa, med rötterna i den gotländska kalkstenen och som har blicken fäst mot horisonten. Här berättar han hur han kom in på temat ledarskap och föreningen med det inspirerande namnet Next Generation Leadership.
Leif har testat på många olika typer av jobb och uppdrag. Hans första lön fick han som ubåtsofficer, sedan hamnade han på sjömätningsfartyg. Han har även mjölkat kor och han har seglat Tall Ships race några gånger. Enligt honom själv så är han en kartnörd och en äkta drop-out från KTH.
- Jag tackade nej till anställning på Naturvårdsverket. Jobbade med b2b-försäljning i outsourcingbranschen. Jag tröttnade och letade efter mening. Pappa var polis och förhörde och lagförde ungdomar. En ung man fick ett utbrott "mitt liv är slut..fattar du ingenting!". Hans livshistoria berörde pappa på djupet.
Det fick Leif att själv tänka: Vad krävs att unga människor att istället kan säga ".. mitt liv har precis börjat.." och ingjuta hopp. Oavsett lyckade studier eller inte, många har en längtan efter en inre kompass, starkare självkänsla, att få bidra med sina talanger och drivkrafter. Då var jag han 38 år och tänkte även:
Hur kommer det sig att chefer och ledare får ledarskapsutbildningar för tiotusentalskronor med PowerPoint-presentationer som är glömda några veckor senare och någon köper företaget och organiserar om?
Därför går Leifs företagande går ut på att träna människor i språk och kommunikation. Han tränar sig själv samtidigt som han tränar andra, så att säga, menar han.
Leif har insett att skillnaden på ”mitt liv suger/det är slut och jag vet vad vill/det känns hoppfullt” - faktiskt är hårfin. Det är inte ett statiskt tillstånd, även om det kan upplevas så ibland.
- Det beror vilken miljö du är i och till vilken grad du är sedd, hörd och bekräftad precis som du är. För mig är psykisk ohälsa är en signal att vi behöver ta unga människor på allvar i alla situationer. Unga människor är kompetenta, de både vill och kan bidra.
Vad är det för förening ni har startat?
Det är Next Generation Leadership, en ideell förening, som är politiskt och religiöst obunden.
Vi är en partner till kommunerna när de väljer att starta ”The Coaching for Communities Programme.” Vi har kompetens och erfarenhet av denna typ av utbildning och träning. De yrkesverksamma och volontärer som engagerar sig får själva träning i ledarskap och kommunikation.
Leif vill byta ut ordet behov till möjlighet, som en kommun kan välja. Ingen ”behöver” det. Man väljer det. Borlänge var först ut med två framgångsrika program. Nästa kommunchef insåg väl inte värdet.
- Flera kommuner var intresserade men hoppade inte på tåget. Jag gjorde andra saker då, nu tänker jag att det är dags att skapa nya och fler program. Vi har ju sett att det ger resultat.
Vad har ni för långsiktiga mål med föreningen?
- Att ha rullande, årliga program för flera kommuner parallellt, där vi bygger en stab med personal som alltid finns på plats som en resurs för varje kommun som kliver på tåget. Det krävs uthållighet och kontinuerlig träning för oss själva också.
Vad kännetecknar ditt eget ledarskap?
- Jag lyssnar efter människors inre naturliga drivkraft och talanger. Jag går igång när människor blir berörda av att de inser vad som är möjligt för dem själva och de blir inspirerade av att ta steg utanför sin komfortzon. Speciellt föräldrar och tonåringar tappar ofta kvalitet i relation, det är en utmaning och stor konst att ge unga människor flygkraft.
Leif tillägger att han skulle önska att alla ledarskapstips fungerade för alla, men det gör de inte. Lika lite som att ge tips till någon som vill lära sig att cykla. Att upptäcka balans och att vara trygg i kommunikation hjälper. Inga tips, det kräver handledare och träning. Som på ett gym.
- Ledarskap för mig börjar med oss själva, ögonblick för ögonblick. ”Är jag en gäst här i samhället eller är jag en värd.” Gäster kan alltid klaga på servicen, värdskap kräver ett annat förhållningssätt. Jag tänker att alla vi människor trivs bättre som värdar, när vi väl inser den möjligheten.
Leif avslutar med att säga att han upptäckt att alla människor har en längtan och naturlig drivkraft att vilja bidra till något större, i synnerhet unga människor.