Jag föreslår att du gör din egen "marknadsundersökning" och frågar de som verkligen känner till vad som krävs för en viss typ av jobb, som du är nyfiken på. De flesta människor är villiga att hjälpa till om de får frågan. Fråga dem om tips om lämpliga och alternativa vägar. Kanske finns det någon som känner någon, som känner någon annan, som kan hjälpa till. Det är ju så nätverkande fungerar i praktiken.
Skulle det vara så att du frågar någon som är negativ och säger att det är svårt, så låt dig inte nedslås. Fråga någon annan som kanske har en annan erfarenhet. Allt är möjligt om man bestämmer sig för det.

Du kan också kan ha nytta av mental träning, det vill säga att göra som framgångsrika idrottsmän och kvinnor – att i tanken se sig själv som om det de önskar redan vore sant. Se dig själv, i tanken, när du sitter på din önskade tjänst och fyll dig själv med en känsla av tillfredsställelse över att vara på rätt plats.

Först och främst måste jag säga att jag tycker det är mycket bra att du stannat upp och påbörjat dina funderingar över vad du vill. I sådana lägen är det så enkelt att bara ta den lätta vägen och byta till annan arbetsgivare i samma bransch, och det är kanske inte det som är det bästa. Här tror jag att det är oerhört viktigt att man lyssnar på sina inre signaler. Att säga nej till något innebär ju alltid möjligheten att säga jag till något annat.
 
Ibland kan det kännas det lite konstigt. Kanske tycker man att en anställningsintervju gick åt skogen, men arbetsgivaren tyckte något annat. Om man sedan blir erbjuden det arbetet, kanske man känner sig tveksam inför att anta erbjudandet. Om man i ett sådant läge är ärlig mot sig själv, vilket blir då ens val? Det är svårt att ge råda om hur någon skall göra, annat än att lyssna på sitt hjärta. Om man inte vill ha jobbet, så tycker jag att man skall säga detta. Min erfarenhet är att rak kommunikation, kring sådana lite känsliga frågor, är allra bäst, även inför framtiden.